Stresstest!

Du känner dig osäker på det här med att ge sig in i vuxenlivet, skaffa barn och en 57 centimeters One-Touch Gold Webergrill?

Kära dejt!

Jag har förstått att du tycker att det känns liiite krystat detta med dejting? Att bli brevvänner först och SEN träffas? Du sa att det kanske vore annat om du träffade någon som tog dig med storm i vanliga livet på ICA. Du känner dig osäker på det här med att ge sig in i vuxenlivet, skaffa barn och en 57 centimeters One-Touch Gold Webergrill? Som lägenhetsboende singel kanske du har fjantat runt med en liten käck turkos hinkgrill från Rusta, men det kommer en dag för oss alla då vi inser att vi är menade för något större. En dag då det är dags att uppgradera. En dag då den stora produktifieringen av oss själva i form av trygga säkra bekväma produkter som ersätter det där krafset vi hade innan som var fullt fungerande, men inte lika…vuxet!

Läs mer

Dejta på MazilyDet tog lite tid, att våga ta steget och sajna upp. Kanske skedde det som en synergi-effekt av att jag började arbeta på Mazily. För att liksom se vad det var för något, det där med nätdejting. En ny värld öppnades, jag var inte alls van vid att dejta. Och jag kände inte till några regler. Var inte familjär med de sociala koder som rådde. Jag steg in i det nya rum som presenterats för mig och såg mig omkring. Märkte att när jag besökte en profil så kunde det i bröstet kännas på samma sätt som när min blick dröjt en hundradels sekund för länge på en flicka ute på ett dansgolv. Samtidigt. Värmen i bröstet när någon besökt min profil, i synnerhet om det var någon jag fann söt. Likheterna i känslolivet med en vanlig utekväll, men ändå så långt ifrån. Bekräftelsen och den ständiga jakten efter den.

Läs mer

Alla hjärtans snögubbe

Jul och nyår är avklarade. Jobbet och vardagsrutinerna har kommit igång på nytt. Man har hunnit börja träna – och kanske sluta igen. Då kommer den, som ett slag i solar plexus på den intet ont anande singeln. Plötsligt bombarderas man med reklam för blommor, choklad och romantiska biobesök. “Den perfekta presenten till din älskling” hävdar underklädesbutiker, herrfrisörer och vitvarukedjor. Singeln, bländad av allt det röda, undrar lite förskrämt: “Men var är den perfekta presenten till mig?”

Läs mer

Daniel på Lovetrip

Var på AW. Där var folk jag kände, och desto fler jag inte kände. Till exempel det gulliga paret Jörgen och Berndt, båda nyblivna pensionärer. Jörgen pratade oavbrutet om gamla tider, om människor han känt förr, om sin favoritmusik, om resor han gjort. Berndt satt bredvid och smålog medan han lyssnade och stack ibland emellan med en eller annan retsam kommentar, ett kärvänligt nålstick till Jörgen som skickade en snabb men öm blick tillbaka.

Sen fick jag veta att de inte alls var ett par. De var vänner sedan länge, fick jag berättat för mig, gifta sedan nästan lika länge med varsin kvinna. Pyttsan, tänker jag. Som om det skulle hindra dem.

På samma AW fanns en kvinna som försvann iväg en stund under kvällen för att besöka en dansbana. Där skulle det bli kasedans till tuktad saxofoncountry. I den miljön kände hon sig hemma, deklarerade hon, sånt var hon uppväxt med, ute på landet där kärlek tändes och brann på dansbanor, grusparkeringar, traktorflak och höskullar.
– Jag har testat nätdejting och det har sina fördelar, sa hon.  Men jag föredrar dansbanor. Där ser man tandstatusen direkt.

Läs mer

3…2…1…Gott Nytt År!

Singel på nyår?

Precis då kan det kännas lite jobbigt att vara singel. Att inte ha någon självklar partner att skåla och kyssa in det nya året med. Att några timmar senare gå och lägga sig ensam… igen. Att inleda ännu ett år med den där frågan i bakhuvudet: “Kommer jag att vara singel det här året med?”

Kanske lägger jag för mycket vikt vid denna enda dag – den är ju trots allt bara en av 365. Men jag är knappast ensam om att börja tänka i de banorna såhär i slutet av december. Det är en naturlig brytpunkt och ett tillfälle att tänka tillbaka på de tolv månader som gått och drömma om de som komma skall. Och mitt 2014 har jag huvudsakligen, om än inte uteslutande, tillbringat som singel – precis som året dessförinnan. Det börjar kännas som att jag “kan det där” nu.

Läs mer

Friendzoned?

Friendzone – ett ord som blivit populärt de senaste åren. Det beskriver den position som en relation intar när den ena eller båda parterna konstaterat att något annat än vänskap dem emellan är otänkbart. Allt som oftast är det svåra just att det är den enas beslut medan den andre lider, olyckligt kär och längtandes efter något mer.

Det kan vara en riktigt, riktigt jobbig plats att befinna sig på, vilket säkert kan förklara varför ordet så ofta yttrats med ilska och besvikelse i rösten. Men egentligen behöver vänskapszonen ju inte vara ett smärtsamt ställe.

Läs mer

Vad pratar man om på dejten?

Det finns en populär anekdot som går ut på att det någon gång någonstans gjorts en undersökning där folk fått svara på frågan om vad i hela världen de är allra räddast för. Det vanligaste svaret lär ha varit ”att tala inför grupper”. Allt annat som typiskt skrämmer folk – spindlar, döden, sjukdomar, naturkatastrofer – rankades lägre. Den populära slutsatsen av undersökningen, om den existerar, brukar vara de allra flesta hellre skulle dö än tala inför grupp.

Statistik funkar i och för sig inte på det sättet, såna slutledningar är falska. Lita på mig, jag är bloggare på internet.

Men det är säkert sant att många, kanske de flesta, ogillar tanken på att tala inför grupp. Risken att tappa ansiktet rejält är väl aldrig överhängande, men skammen känns redan på förhand så överväldigande att majoriteten avstår – trots fördelarna; att vara centrum för allas uppmärksamhet kan föra med sig oproportionerlig status och strålglans. Tänk klassens clown för referens. Malou. Ernst. Oproportionerlig status.

Läs mer

Dejta reko

En grej jag har tänkt på: varför är det svårt att dejta? Eller: inte att dejta per se, men att delta i dejtingsvängen. Varför är det svårt? Jo – ta-da! – för att folk i dejtingsvängen gör det med så olika föresatser. De sätter upp så olika villkor. Därför är alltsammans helt kaotiskt. Dejtingsvängen är rena vilda västern. Laglöst land. Om det alls finns någon sheriff är han full, mutad eller hängd från närmaste träd.

Dejtingsvängen behöver en hederskodex. En scoutheder för singlar som lurar i vassen.

Läs mer

Ragga med barn?

Är fröken ledig på lördag kväll?

Alla jag vet, inklusive mig själv, som bildat familj delar samma erfarenhet; att när en vän- eller bekantskapskrets där det tidigare inte funnits några barn plötsligt så smått börjar befolkas av barn, så händer två saker.

Den första är att takten i vilken barnen blir fler i en given bekantskapskrets ökar, explosivt. Som i den kinesiska sagan där bonden lurar av kejsaren all världens ris genom att i arvode begära ett schackbräde där antalet riskorn på varje ruta är dubbelt så stort som på den förra rutan. 1, 2, 4, 8, 16, 32, 64, 128, 256, och så vidare, och det visar sig att det inte finns ris nog i världen för att fylla brädet. Tursamt så finns det bromsmekanismer när det gäller mänskligt barnafödande. Puh alltså, för matematiken är förödande.

Läs mer

Munnar_800x903

Usch… Hur ska jag kunna hitta någon som är min perfekta match? Jag begriper ju knappt vad gillar och vad som är bäst för mig. Jag fick frågan “vilken är din typ” av en vän, för ett par veckor sedan. Instinktivt svarade jag att jag har ingen typ, att det finns ingen gemensam nämnare mellan de flickor jag har träffat genom åren eller andra flickor som jag haft intresse för. Att jag minsann inte kunde komma på några egenskaper som band de olika flickorna samband. Jag närmast koketterade med att jag inte har en specifik typ, gjorde mig lite lustig över det faktum att jag inte har någon typ. Skrockande strök jag mig i min tunna mustasch och plirade mot min vän.

En tid efter att jag fått den frågan gick jag på en dejt. En mycket trevlig sådan. Men – det kommer ofta ett men – jag kände ändå att det var något i kemin mellan oss som gjorde att det inte slog gnistor. Vi skrattade, berättade historier. Tiden flöt snabbt förbi. En utmärkt första dejt. Vädret tillät oss att sitta på uteserveringen. Ölen var kall. Kvällen i sin begynnelse. Det fanns inget i förutsättningarna som skavde – åtminstone inte för mig (och jag kan ju bara svara för mig själv). Upplägget var närmast idealiskt.

Läs mer