Härliga internet gör att vi kan träffa någon som förstår våra små egenheter och delar våra obskyra intressen. Men man får jobba för det och det kan kosta. Det här med att dejta, kanske flera personer samtidigt, är relativt nytt på den svenska kärleksmarknaden. Och vem är det som ”ska” ta notan när dejten lider mot sitt slut?
Är det du, man? För att traditionen säger att du ”ska”? Är det du, kvinna, för att du vill vara inte vill stå i skuld? Är det du, fattiga student (som hoppas på att studentkortet ska skänka rabatt i baren)? Är det du, Florence Nightingale, som dejtar någon bara för att ge en barmhärtig chans? Eller måste du, arbetssökande/sjukskrivna, stanna hemma? För att slippa förödmjukelsen i att inte ha råd med en öl som kostar vad du kan äta för i två dagar?