Friendzoned?

Friendzone – ett ord som blivit populärt de senaste åren. Det beskriver den position som en relation intar när den ena eller båda parterna konstaterat att något annat än vänskap dem emellan är otänkbart. Allt som oftast är det svåra just att det är den enas beslut medan den andre lider, olyckligt kär och längtandes efter något mer.

Det kan vara en riktigt, riktigt jobbig plats att befinna sig på, vilket säkert kan förklara varför ordet så ofta yttrats med ilska och besvikelse i rösten. Men egentligen behöver vänskapszonen ju inte vara ett smärtsamt ställe.

Läs mer

Dejta reko

En grej jag har tänkt på: varför är det svårt att dejta? Eller: inte att dejta per se, men att delta i dejtingsvängen. Varför är det svårt? Jo – ta-da! – för att folk i dejtingsvängen gör det med så olika föresatser. De sätter upp så olika villkor. Därför är alltsammans helt kaotiskt. Dejtingsvängen är rena vilda västern. Laglöst land. Om det alls finns någon sheriff är han full, mutad eller hängd från närmaste träd.

Dejtingsvängen behöver en hederskodex. En scoutheder för singlar som lurar i vassen.

Läs mer

Ragga med barn?

Är fröken ledig på lördag kväll?

Alla jag vet, inklusive mig själv, som bildat familj delar samma erfarenhet; att när en vän- eller bekantskapskrets där det tidigare inte funnits några barn plötsligt så smått börjar befolkas av barn, så händer två saker.

Den första är att takten i vilken barnen blir fler i en given bekantskapskrets ökar, explosivt. Som i den kinesiska sagan där bonden lurar av kejsaren all världens ris genom att i arvode begära ett schackbräde där antalet riskorn på varje ruta är dubbelt så stort som på den förra rutan. 1, 2, 4, 8, 16, 32, 64, 128, 256, och så vidare, och det visar sig att det inte finns ris nog i världen för att fylla brädet. Tursamt så finns det bromsmekanismer när det gäller mänskligt barnafödande. Puh alltså, för matematiken är förödande.

Läs mer

Munnar_800x903

Usch… Hur ska jag kunna hitta någon som är min perfekta match? Jag begriper ju knappt vad gillar och vad som är bäst för mig. Jag fick frågan ”vilken är din typ” av en vän, för ett par veckor sedan. Instinktivt svarade jag att jag har ingen typ, att det finns ingen gemensam nämnare mellan de flickor jag har träffat genom åren eller andra flickor som jag haft intresse för. Att jag minsann inte kunde komma på några egenskaper som band de olika flickorna samband. Jag närmast koketterade med att jag inte har en specifik typ, gjorde mig lite lustig över det faktum att jag inte har någon typ. Skrockande strök jag mig i min tunna mustasch och plirade mot min vän.

En tid efter att jag fått den frågan gick jag på en dejt. En mycket trevlig sådan. Men – det kommer ofta ett men – jag kände ändå att det var något i kemin mellan oss som gjorde att det inte slog gnistor. Vi skrattade, berättade historier. Tiden flöt snabbt förbi. En utmärkt första dejt. Vädret tillät oss att sitta på uteserveringen. Ölen var kall. Kvällen i sin begynnelse. Det fanns inget i förutsättningarna som skavde – åtminstone inte för mig (och jag kan ju bara svara för mig själv). Upplägget var närmast idealiskt.

Läs mer

Ensam tjejVarför går man fram och ber om numret av snyggingen i baren?
Varför frågar man kompisen om kompisens trevliga kompis är singel?
Varför blir man medlem på en dejtingsajt?
Om man har anknytningsproblem som man inte tänker ta itu med?

Det där med anknytning.

Leo och Kamilla har träffats i fem-sex månader. Leo känner att han väldigt gärna vill att de ska bli ett officiellt par. Hittills har de hängt flera gånger i veckan, gått på bio och restaurang, sovit över och lagat mat tillsammans efter jobbet ibland.  Men han har inte fått träffa Kamillas son ännu, vilket han ser som ett viktigt tecken på om förhållandet är på allvar eller ej.

Ordet ”ihop” hänger och dinglar där långt uppe i det höga taket, bland knappt synliga dammtrådar och spindelväv som bara ett dammsugsrör kommer åt. Är vi ihop? Det är en minerad fråga. Den kan förstöra allt. Tabu.

Läs mer

Ny på dejtingscenen?

Profilsidan kan vara nyckeln till kärleken!

Jo tack. Jag var nybliven singel för några år sedan, ”mitt i livet” som det så vackert heter, och trodde att dejting var något man höll på med i USA. Jodå, jag kände till att det finns webbplatser som matchar folk, men matchning och dejting är inte samma sak.

Min amatörantropologiska analys är att dejting, och då menar jag att dejta IRL, har etablerat sig i Sverige genom nätdejting. Utan webben, där vi ängsliga, blyga, jantelagsanlupna skandinaver kan kolla in folk på håll innan vi tar kontakt, hade dejtingkulturen stannat kvar på teve. Tror jag.

Läs mer

En mötesplats utomhus

Efter några veckors skrivande fram och tillbaka har det nu blivit dags för den första dejten. Hitta den perfekta mötesplatsen. Offline. I det våra föräldrar – åtminstone mina föräldrar – kallar verkligheten. Jag har suttit bakom skärmen. Gömt mig bakom min profil (som i ärlighetens namn kanske undanhåller några sidor av mig, även om de kanske inte är så farliga…). Kunnat ta tid på mig att svara. Varit eftertänksam och klok. Inte behövt respondera på instinkt utan i sakta mak har vi, min skrivpartner och jag, känt på varandra och lugnt lotsat oss fram mot ett möte.

Och nu till den svåra frågan – var är den perfekta mötesplatsen för vår dejt?

Läs mer

En nybliven singel som röker.

Jag är nybliven singel, eller ja det är två månader sedan nu. En månad sedan hon flyttade ut. Det var en märklig månad där vi bodde tillsammans som sambos. Men också som nyblivna singlar. Ingenting i vår relation var märkbart annorlunda under den månaden. Förutom möjligtvis de mer intima delarna av vår relation. I övrigt spenderade vi vår tid som vi gjorde när vi var i vår relation. Jag märkte i och för sig att hon mot slutet av månaden drog sig undan mer och mer. Antagligen gjorde jag också detsamma. Dagen hon flyttade ut bjöd jag bort mig själv på middag, drack mig berusad och hade anskaffat mig berusningsmedel så att jag skulle kunna fortsätta min korta odyssé när jag kom hem till den tomt ekande lägenheten.

En ny tid började för mig. Som nybliven singel. Det var första gången på över fyra år och två relationer som jag var ensam. Min förr förra relation löpte nämligen direkt in i en ny. Jag såg mig som en relationsmänniska. Hur skulle jag fungera i den här nya kontexten. Nu behövde jag börja anstränga mig igen. Träffa vänner, aktivera mig. Lära mig att leva med ensamheten. Att ingen kom hem på kvällen. Bara jag och mina egna tankar. Ingen att enkelt vädra åsikter, funderingar, känslor med.

Läs mer

Ensam man på väg

Det är så mycket ensamhet ibland. Telefonen är tyst. Mejlkorgen är tom. Ingen gillar mitt foto på Instagram. Jag känner mig som den ensammaste människan i hela världen. Jag vill att någon, bara en enda person ska höra av sig till mig. Fråga om jag vill hänga med ut, ta en öl eller en promenad. Prata lite. Skratta åt tarvligheter. Fundera, tillsammans, kring allt och ingenting. Låta lite tid passera. Men inget händer. Ingen hör mina försök till telepatisk kommunikation. Jag ligger i soffan och hela kroppen bara önskar att någon ska hörsamma min tysta skrik efter någon. Den ovalda ensamheten slår så hårt mot mig ibland.

Jag reser mig ur soffan. Går fram till bokhyllan, letar efter något att läsa. En stunds förströelse. Att för ett par timmar fly in i en annan värld, låta den ta över. Leva mig in i bokens handling. Känna vad karaktärerna känner. Låtsas som att det är mina känslor. Vara med om samma saker som dem. Uppleva samma spänning, äventyr och utföra samma fantastiska bravader. Ofta brukar det fungera för mig. Att fly in i litteraturen. Men inte ikväll. Jag återvänder till soffan. Utan bok. Slår på tvn. Zappar slöt mellan kanalerna. Hittar inget av värde. Inget att vila ögonen på.

Läs mer

Många presentationstexter på många dejtingsajter, inklusive Mazily, börjar med en eller ett par meningar om att det är svårt att skriva en bra presentationstext.

Många statusuppdateringar på Mazily går ut på att personen just nu gör något – promenerar på Djurgården, shoppar festkläder, soffar sig framför en TV-serie, lagar någon god mat – och konstaterar att nu fattas bara sällskap.

Många som tar kontakt på dejtingsajter, även på Mazily, gör det – enligt vad jag hört då alltså – genom att omedelbart berätta om sig själv: ”Hej, du verkar trevlig! Och vem är då jag? …” och så vidare, etcetera.

Det är spännande att det uppstår nya sociala konventioner, eller nya uttryck för gamla sociala konventioner, i olika sammanhang på nätet. Nätdejting är inget undantag, förstås. Ibland tar sig konventionerna formen av en sorts klichéer.

Läs mer